I never meant to do you wrong

I lördags såg jag henne för första gången på en evighet..

Jag blev förvånad och näst intill helt förstelnad. Hon blev förvånad och stannade nästan helt innan hon fortsatte närma sig.

Sen ville jag inte släppa henne när vi kramades. Jag insåg att jag saknar henne något fruktansvärt. Det gjorde ont i bröstet och jag kunde inte fokusera på jobbet närmsta timmen efter.


Jag vågar nog inte göra något åt min saknad ändå.
Jag är livrädd och feg. Fortfarande.

Oh, no I never meant to do you harm