Hearts and thoughts they fade, fade away..

Senaste dygnet har präglats av osäkerhet, depp samt försök att hålla mig sysselsatt och inte fundera så mycket. Det sistnämnda gick ganska bra i eftermiddags i alla fall.

Var det, som Sissi sa, för att du kände dig tvingad? Jag hoppas verkligen inte det. Och nu ikväll verkade det absolut inte som det. Jag vill att jag ska ha rätt. Det känns inte som att du är den personen som skulle göra något sådant..?

Jag tror att jag klarar av det här ganska bra trots allt. Men jag är rädd. Rädd för att få känslor för folk. Rädd för att bli avvisad hela tiden. Jag borde inte tänka så.

Det sämsta med bloggen är att jag inte vet vilka som läser det så jag vet inte om du läser det här eller inte. Inte säkert du förstår att jag skriver om dig ändå.

Jag önskar att det skulle regnat nu. Och att regndropparna slog emot fönstret. Vackrast.

Jag har en låt i huvudet som jag aldrig kommer klara att skriva. Det är frustrerande.

Och självklart finns det en anledning till varför det står "Hearts and thoughts the fade, fade away.."* men det kunde jag ju inte säga till dig. Det hade ju inte gjort saken lättare.


(*Pearl Jam - Elderly Woman Behind the Counter in a Small Town.)

Omotiverad

Jag är fruktansvärt omotiverad att jobba. Det jag skrev om jobbet 2005/06/22 stämmer inte längre, inte just nu. Jag har ett tråkigt jobb. Det är inte stimulerande på något vis. Man gör samma sak hela tiden. Ibland dyker det dock upp ett problem. Det är enda tillfället man får att träna sitt intellekt. Det finns en positiv sak till med jobbet. Det danar karaktären. Man mognar och tar beslut lättare och snabbare. Det kommer nog vara till hjälp i höst.

Den här sommaren har jag definitivt kommit fram till att jag inte vill jobba med datorer i alla fall. Man ska visst aldrig säga aldrig men jag vill inte jobba med det än, inte på flera år. Jag känner absolut inget sug efter att utbilda mig till något som har med datorer att göra.

Jag har just nu en extrem längtan till hösten. Ungdomsledare. Det ska bli ett fantastiskt år tillsammans med Gud, bibelskolan och ungdomar. Det ger så mycket mer att arbeta med folk än med datorer.

Idag blev jag helt deprimerad av att Nyhemsveckan är slut. Det var så härliga möten. Både på ungdomshelgen och kanske det bästa mötet, i mina ögon, ungdomsmötet i lördags. Men det går snart till nästa år och nästa Nyhemsvecka. Längtar redan och vill verkligen vara där hela veckan då. Det återstår att se om det går. Försöka går alltid.

Folk säger att Jesaja var en spännande man.
Det ska jag börja ta reda på nu..

I'm about to blow my cover..

Igår var jag på Nyhem. Och det var trevligt. Stundtals lite kluvet men annars så.

Hon är mysig. Mysig är det perfekta ordet att beskriva henne med. Det var längesen jag tyckte någon var mysig..

Och som en viss Herr Gessle sjöng;

Jag tycker om när du tar på mig.
Jag tycker om när jag ser dig vid min sida.

Fjäril

Kanske borde jag skriva här oftare, nåja.

Idag tog jag två kunder på samma dag. Smidigt. Det börjar sitta nu. Jag har lärt mig massor och nu kan man lösa de flesta "vanliga" problemen rätt lätt själv. Jag trivs med jobbet. Blir lite segt på hotellen ibland men vad då, det får man ta.

Nyhem är en fantastisk konferens. Ungdomshelgen var underbar. Kändes jättebra och jag har haft en bra start på den här veckan. Ett bakslag idag men det ska inte få påverka resten. Jag vill verkligen kämpa. Det ska bli så skoj att arbeta med ungdomar i höst och vår. Imorgon åker jag tillbaka till Nyhem, antingen bara över dagen eller så stannar jag tills fredag förmiddag/eftermiddag.

Jag tror jag håller på att bli lite kär.. Hon är söt och rolig i alla fall.